hej

Idag föreläste jag och då fick jag en bok vilket var väldigt trevligt, för den hade jag tänkt läsa. Har hört att den ska vara bra. Ikväll ska jag på yoga, var längesen sist. Imorn eller på onsdag kanske jag lägger upp en ny låt här också.

I lördags var jag hos Marie och målade tillsammans med Marie själv och några polare till henne. Hon hade bjudit in till en liten workshop där temat var prinsessor. Har inte målat med akryl sen högstadiet, så det var kul! Råkade doppa penseln i kaffet en gång så klart, typiskt mig.





Hade ingen lust att måla rosa tyll och sånt, så det fick bli en fågelprinsessa. Här är några målningar när de var klara, jag har målat de tre nere till vänster där:



En målade en missnöjd prinsessa

Och fötterna på en tavla fick inte plats, så det löstes på det här viset


Sen tog jag evighetsbussen hem i ett par skor jag haft sen sjuan

Nån som såg Lalehs version av Just nu igår i Så mycket bättre? Helt genialiskt bra. Men jag pallar fan inte med hela den här låtstöldsdebatten, vilket tjat det ska vara jämt. Plagiat eller inte, bra musik är bra musik liksom. Skaparglädjen är den bästa glädjen. I alla fall. Den här och den här är två av mina favvo-Laleh-låtar.

Har haft en jättefin helg hittils! Fredagens födelsedagsfirande blev hur lyckat som helst och igår var jag hos Marie och målade i tre timmar och det ska jag lägga upp bilder från. Men först fredagen:



Vi hängde i Felsons nya lägenhet

Öppna paket... här nedan är en tavla hon fick av mig:



Felsons syster Emelie (mitten) har också fyllt år, så de firades tillsammans!


Saidas skräckmin



Kökshäng




Fixa håret lite

Sen ut! Och nu får ni hålla i er, för jag har farligt snygga vänner.







Dans dans dans

Ikväll ska vi fira att Felson har fyllt 19!! Blir kult. Bilden är från hennes 17-årsfirande. Känns rätt längesen, jag med sidecut och allt.

Den här videon är konst.

Idag är det söndag och solljuset sipprar in genom gardinerna. Här är jag och Emelie förra fredagen genom Olivias kamera (redigering, jag).

(Klicka på bilderna för källa)

Det var en regnig vårdag 2005, och ett gäng tolv-trettonåringar hade gått sig blöta under de grå skyarna. Mot en stor orange tegelbyggnad med blå fönsterkarmar gick vi. Där skulle jag spendera en stor del av min tid de närmaste åren.

 

Nu satt jag i ett klassrum där jag såg nyfikna ansikten var jag än tittade. Alla hade lite svårt att sitta still, kanske av nervositet. Det var alltså dessa människor jag skulle gå i samma klass som i tre år. Till vänster om mig satt en blond tjej klädd i jeans och en röd t-shirt av märket JL. Jag la inte märke till henne mer än jag la märke till nån annan i det där klassrummet.

 

Ibland när jag tänker tillbaka på den där dagen då jag inte visste mer om henne än vad hon hette (om ens det), så kan det nästan kännas lite osannolikt att den människan är en av mina allra bästa kompisar nu.

 

Då hade jag ingen aning om att det skulle vara hon jag knappt kan titta på utan att börja gapskratta. Att det skulle vara hon jag kan berätta vad som helst för och alltid vara hundra procent säker på att hon tar mig på allvar och gör sitt bästa för att stötta och förstå. Att det skulle vara hon jag har roligast med. Jag hade ingen aning om alla sena bussnätter, promenader, Linas kvällsbok-citat, skratt, danskvällar, pratstunder, konserter, second hand-rundor och lägenhetshäng vi skulle dela. Ingen aning.

 

Nu blir ju det här ganska gulligt och puttinuttigt, vilket jag egentligen avskyr, men det jag helt enkelt vill komma fram till är att ibland önskar jag att jag hade vuxit upp nån annanstans, men sen kommer jag på att det är här jag har lärt känna dig. Du är bäst.

I förmiddags var jag på det här. Så. Jävla. Bra. Känner mig glad och inspirerad.

I fredags var jag på hejdåfest hos min fina Olivia som ska åka till Asien med Calle i tre hela månader! Det var en så himla fin kväll, men åh vad jag kommer sakna. Varför tar man jämt för givet att alla ens vänner ska stanna hos en precis hela tiden?

Är ändå helt säker på att ni kommer ha en så himla bra resa även om det kommer bli lite tomt här hemma. Passa nu på att se, uppleva och njuta så mycket ni bara kan. Vi ses om tre månader <3 <3 <3

Ett år sen igår. Foto Valerie, redigering jag.

Gröna Lund 9 september

Igår var kul! Idag har jag tittat på 2 steg från Håkan, den blir ännu bättre när man ser den andra gången. Särskilt när man sitter hemma i soffan och kan ta in varenda intryck och inte behöver koncentrera sig bara för att höra vad de säger.

När alla på jobbet är på bra humör, när Friday I'm in love spelas på radion på bussen hem och när brorsan poppar popcorn med smör, salt och grillkrydda och säger "det är ju trots allt fredag".

Livet förändras var jag än går. För ungefär ett år sedan hände det alltför ofta att jag la pannan och armarna mot köksbordet och nästan skrek att jag inte ville gå i skolan längre. Tårögd och med frustration ända ut i fingertopparna kved jag att inte orkade med en till morgon, en till uppsats, en till lunch i den där matsalen, en till passage genom de där korridorerna.

 

Jag längtade nog mer än någonsin efter studenten. Ville bara därifrån. Samtidigt var allt man hörde utifrån, från de som hade lämnat den där gymnasiebubblan, att du kommer ångra dig om du inte tar vara på tiden som är kvar. Var glad att du fortfarande går i skolan, passa på att njuta! När allt är över kommer du längta tillbaka.

 

Men jag förstod inte riktigt vad de menade. Jag undrade vad det var jag skulle ta vara på, vad det var jag skulle passa på att njuta av. Jag förstod inte varför jag någonsin skulle sakna att gå i gymnasiet. Men samtidigt så tänkte jag att om alla som gått ut längtar tillbaka, vilket helvete kommer man inte att få när man lämnat gymnasiet då? Det kändes ju som att det inte kunde bli värre än det redan var. Jag började tänka att det kanske bara är nu man längtar efter att få lämna allt det här? Sen när det är höst och man inte vet vart man ska ta vägen så kommer jag kanske önska att jag fortfarande gick i skolan?

 

Så småningom blev det maj och studentdagen närmade sig med stormsteg. Jag försökte ta tillvara på mina sista gymnasiedagar, göra dem så bra som möjligt. För jag visste ju att jag skulle ångra mig annars. Och de sista veckorna blev faktiskt ganska fina! Kanske för att vår klass efter nästan tre år tillsammans, i samband med vår studentskiva, nådde vad man kanske kan kalla den högsta nivån vi någonsin hade nått på en klassammanhållningsskala. Och det där ”du kommer sakna det här”-tänket blev allt starkare ju närmare studenten jag kom, liksom oron inför hösten och vad som skulle hända då.

 

Och nu mina vänner, är det oktober och hösten gör sig påmind mer och mer för varje dag som går. Det är alltså nu jag ska längta tillbaka så där himla mycket som alla som gått ut gymnasiet gör. Det är alltså nu jag ska ångra att det dröjde ända till vår studentskiva innan jag kände att den sista skoltiden var värd att ta vara på. Det är alltså nu jag ska säga till alla 93:or att ta vara på den gymnasietid som är kvar, för sen kommer ni längta tillbaka så himla mycket.

 

Och jag säger så här: Gör det bästa ni kan av gymnasietiden ni har kvar. (Gör alltid det bästa av all tid över huvud taget.) Men. Jag längtar inte tillbaka ett skit. Jag är så hjärtla glad över att inte gå i skolan. Och jag vill aldrig mer tillbaka. Aldrig någonsin. Och jag hatar att säga det, för det får ens 18 första år i livet att låta så fruktansvärt meningslösa, och det vill jag inte att de ska vara. Men det är nog sant som vissa säger. Att livet börjar efter studenten.

Hej bloggen. Idag har jag jobbat, köpt nya byxor (second hand, 70 kr) och poserat i mina nya byxor. Ikväll ska jag gå den där evighetslånga körkortsintroduktionskursen som alla säger är jättetråkig. Imorgon blir roligare.

Igår åt jag lunch med mor, sen en cappuchino på det.

Promenerade lite

Hittade en jättefin kjol. Precis en sån har jag letat efter i svart, men insåg nu att det var väldigt fint med gult också. Men den passade tyvärr inte. Spring till Stadsmissionen vid Nytorget om du vill haffa den!!




Det är så vackra färger ute nu

Hade på mig en 50-talsklänning med en fin krage som jag gillar.

Imorse låg morgonfrosten som ett tunt tunt sidentäcke över taken. Har lånat nya böcker på biblioteket och gick av bussen två stationer för sent för jag kunde bara inte sluta läsa. Jonas Gardell är ett geni.

Har knåpat ihop en sommarfilm med allt från glada studenter, Gotland och midsommarfirande till Gröna lund, sommarregn och Håkan Hellström.

Tycker ni ska ta er en titt (tryck på vimeotexten i högra hörnet för HD-kvalitet):

Känns så här bra (Angelicas bild):

Några badkar, klicka på bilderna för källa

Idag var jag jättesnäll och tog med mig hembakade kanelbullar till jobbet. Effektivaste sättet att bli superpopulär bland ett tjugotal 12-åringar! Nu ska jag nog titta på film, om jag kan bestämma mig för vilken jag vill se... på tal om det, filmtips någon?

Här är några blandade bilder från september:

Den här helgen har jag tagit det väldigt lugnt i hopp om att bli helt kvitt min förkylning. Det har väl funkat så där. Varmt har det varit i alla fall, i går eftermiddag tog jag med mig en bok och gick ner till havet där jag la mig på klipporna och läste några timmar i solen. Jag har verkligen börjat läsa mer på sista tiden, det blir nog så när man upptäcker så mycket bra böcker. Promenerade vidare och sparkade löv, hösten är så vacker.

Hej bloggen! Igår fyllde min fina vän Johanna 20 år! Grattis <3

OCH:



Dramatic chipmunk!!