hej

Begär. Vill ha vill ha vill ha. Vill.

Och när man inte kan få som man vill så får man låtsas. Jag låtsas, hela tiden, att någon är med mig. Jag tänker att någon är där. När jag bär ut frukosten på altanen med båda händerna, och luggen faller ner i ögonen, så stannar jag upp per automatik, som att någon skulle dra luggen åt sidan och fästa den bakom mitt öra. När jag sitter vid pianot och spelar de vackraste kärlekslåtarna jag kan, tänker jag att någon sitter på min säng och lyssnar, och jag ursäktar mig i huvudet varje gång jag spelar fel. Jag tänker att jag har någon med mig precis varenda sekund.

Jag är en sån där tönt som avskyr alla fina, söta, gulliga par som går och håller varann i hand och stannar mitt på gatan för att kyssa varandra.

När jag skulle ut och springa igår och precis hade gått ut genom ytterdörren, står där ett par och kysser varandra, precis framför vårt hus. Åh så gulligt. Så fint att jag nästan får lust att kasta något i skallen på dem.

När jag har sprungit klart står jag på bron och stretchar till Kärlek är ett brev skickat tusen gånger, sjunger med, tänker med, i takt slår hjärtat med.

Någon gång hörde jag ett citat (jag älskar citat) som var något i stil med ”anledningen till att man hatar någon är att den har något man själv saknar”.

Och i det här fallet kan det nog stämma.